Erbjudandet gick även till Kurdiska Kulturföreningen vilka avböjde att delta i projektet med motiveringen att de prioriterade andra frågor eller var det kanske med omsorg att inte ”mjölka” svenska staten på projektpengar? Resultatet av projektet finns i form av en metodbok hos Integrationsrådet i Gävle.
Debatten angående förtryck av kvinnor och barn utifrån etnisk, kulturell och nationell bakgrund har väckt starka känslor i det kurdiska lägret. Jag känner ett behov att uttrycka mig i frågan utifrån min roll som ordförande i Integrationsrådet i Gävle där dessutom både Sherzad Fatih och Niaz Ahmed ingår i dess styrelse. Min uppfattning är att de som representanter för Kurdiska kulturföreningen respektive Centret för barnens rättigheter i Irak (CFBRI) egentligen har samma mål men olika ambitioner med utvecklingen av Kurdistan. I den spröda demokratin som trots allt spirar i Irak har kurderna ett särskilt ansvar och en svår roll under det Buschstyrda demokratibygget. CFBRI är en intresseorganisation som har sitt fokus på barn och kvinnors rättigheter vilket med nödvändighet innebär att missförhållanden kritiskt granskas oavsett nationella förtecken. Det är ganska självklart att engagemanget i första hand riktar sig mot att göra insatser i det Irakiska Kurdistan i dagsläget. Scherzad och den förening han företräder har det engagemanget och det är ganska naturligt att det riktar sig till skolor och skolbarn för att komplettera den traditionella auktoritära skolformen med det som är självklart för oss med basala värdegrundsfrågor. Demokratiska rättigheter och skyldigheter samt mänskliga rättigheter tar tid att bygga men snabbt att rasera. Då jag varit behjälplig Sherzad med ansökan hos Olof Palmes minnesfond och efter varit på intervju hos dem om det riskfyllda projektet kan jag garantera att det är med stora personliga uppoffringar Sherzad fått igång projektet i Kirkuk. Den typen på projekt betalar inga omkostnader i Sverige så invektiven att CFBRI mjölkar samhället på projektpengar får stå för de undertecknades räkning.
Sakfrågan som väckt starka känslor bland kurderna är om Sherzads uttalande i Arbetarbladet varit kränkande för dem? Uppenbarligen har kurder känt sig utpekade och uppenbarligen är det så att det finns en överrepresentation av barnaga och kvinnoförtryck bland många av dem som kommer till Sverige som flyktingar. Det är också frekvent förekommande med könsstympning från ett flertal kulturer främst från Afrika. Det som jag anser skiljer invandrarföreningarna i Gävle åt är viljan att öppet diskutera och engagera sig mot missförhållanden som kan traderas in i det svenska samhället bland olika etniska folkgrupper trots våra lagar mot barnaga, könsstympning och kvinnokränkning. Det engagemang invandrarföreningarna visar kring dessa frågor i Sverige får genklang i deras hemländer eftersom familjebanden oftast finns kvar och ett erfarenhetsutbyte sker.
Under 2006 engagera sig Integrationsrådet i Gävle ihop med fem av våra medlemsföreningar i ett projekt bekostad av Länsstyrelsen i kampen mot ”Hedersrelaterat våld” deltagare var Afrikan Ladies club of Sweden, Somaliska föreningen, CFBRI, Bosniska föreningen och Gävle Internationella Kulturförening. Erbjudandet gick även till Kurdiska Kulturföreningen vilka avböjde att delta i projektet med motiveringen att de prioriterade andra frågor eller var det kanske med omsorg att inte ”mjölka” svenska staten på projektpengar? Resultatet av projektet finns i form av en metodbok hos Integrationsrådet i Gävle.
Med förhoppning om en öppen och konstruktiv dialog i ett engagerande gemensamt forum.
Håkan Larsson
Ordf. IGR
15/05/2007