Toleransen och dess gränser
[05-11-16]


Enligt den franska tidningen Le Monde tillstyrkte den franska premiärministern inför församlingen att vidta åtgärder mot diskriminering men också att tillämpa en gammal lag från 1955 som handlar om undantagstillstånd om det behövs och att upprätthålla allmän ordning. Skräcken för våldet i Frankrike har i Europa väckt en debatt och frågor om berör etniska grupper och kulturella minoriteter eller ett mångkulturellt medborgarskap. Här är en förklaring till två olika ideologier och synen på mångkultur.
I en liberal politik har etniska grupper och kulturella minoritet både rättigheter och skyldigheter. Men det finns ingen politik eller ideologi som kan tolerera att en minoritet inskränker sina medlemmars frihet eller medborgerliga rättighet. Därför kräver den liberala uppfattningen att en individ också ska ha frihet även inom en minoritetsgrupp. Men den liberala uppfattningen har också nackdelar till exempel diskriminering och ojämställdhet.
Socialister var sympatiskt inställda till tanken på rättigheter för kulturell gemenskap eftersom gemenskap och solidaritet är en nyckelprincip i socialism. Jag måste tillägga att några socialister, på grund av feltolkning missbrukade individens frihet på bekostnad av gemenskap. Nu ger socialdemokratin och vänstern en röst till en minoritet med en representation och möjlighet att påverka politiken genom jämställdhet och rättvisa.
I Sverige har socialdemokratin varit bra för invandrade och etniska och kulturella grupper. Det finns pressfrihet, religionsfrihet och kulturella och politiska rättigheter. Inom vänstern har många invandrare och kulturella grupper ett politisk engagemang och demonstrerar på första maj och visar solidaritet med förtryckta folk i andra länder och mot imperialism.
På högersidan hittar man också mångkultur, etniska grupper och pluralism i politiskt engagemang.
Nu kräver politikerna från höger och vänster skyldigheter från minoriteter som innebär att de ska vara en del av samhället och inte att leva i en subkultur och utanförskap. Ett mångkulturellt medborgarskap behöver ofta en politik som tar hänsyn till jämställdhet i liberalism och socialsim.
Högern talar om att det måste löna sig att arbeta men det finns en hög arbetslöshet. Vänstern betonar respekten för ersättningsnivåer och rätt till jobb men det finns diskriminering.
Politik från höger och vänster tolererar ett mångkulturellt medborgarskap men det finns alltid gränser när man vill använda våld för att protestera. Det finns även en gräns mot grupper som missbrukar demokratin för att inskränka individens frihet och demokrati i kulturgruppen.
Ett mångkulturellt medborgarskap är en fråga som är komplicerad och som ska få en politisk debatt på grund av vad som händer i Frankrike. Det är bara politiska lösningar som kan ge jämställdhet och man ska kämpa mot diskriminering men aldrig med våld. Nästa val i Sverige kommer att bli spännande och det behövs en ny politik som tar arbetslösheten på allvar. Det krävs en politik för att de kulturella grupper som är marginaliserade ska få chansen att få jobb och att bryta sitt utanförskap.


Ahmed Bouirda