Toleransen och dess gränser
[05-11-16]
Enligt den franska tidningen Le Monde tillstyrkte den
franska premiärministern inför församlingen att vidta åtgärder mot
diskriminering men också att tillämpa en gammal lag från 1955 som handlar om
undantagstillstånd om det behövs och att upprätthålla allmän ordning. Skräcken
för våldet i Frankrike har i Europa väckt en debatt och frågor om berör etniska
grupper och kulturella minoriteter eller ett mångkulturellt medborgarskap. Här
är en förklaring till två olika ideologier och synen på mångkultur.
I en liberal politik har etniska grupper och kulturella minoritet både
rättigheter och skyldigheter. Men det finns ingen politik eller ideologi som kan
tolerera att en minoritet inskränker sina medlemmars frihet eller medborgerliga
rättighet. Därför kräver den liberala uppfattningen att en individ också ska ha
frihet även inom en minoritetsgrupp. Men den liberala uppfattningen har också
nackdelar till exempel diskriminering och ojämställdhet.
Socialister var sympatiskt inställda till tanken på rättigheter för kulturell
gemenskap eftersom gemenskap och solidaritet är en nyckelprincip i socialism.
Jag måste tillägga att några socialister, på grund av feltolkning missbrukade
individens frihet på bekostnad av gemenskap. Nu ger socialdemokratin och
vänstern en röst till en minoritet med en representation och möjlighet att
påverka politiken genom jämställdhet och rättvisa.
I Sverige har socialdemokratin varit bra för invandrade och etniska och
kulturella grupper. Det finns pressfrihet, religionsfrihet och kulturella och
politiska rättigheter. Inom vänstern har många invandrare och kulturella grupper
ett politisk engagemang och demonstrerar på första maj och visar solidaritet med
förtryckta folk i andra länder och mot imperialism.
På högersidan hittar man också mångkultur, etniska grupper och pluralism i
politiskt engagemang.
Nu kräver politikerna från höger och vänster skyldigheter från minoriteter som
innebär att de ska vara en del av samhället och inte att leva i en subkultur och
utanförskap. Ett mångkulturellt medborgarskap behöver ofta en politik som tar
hänsyn till jämställdhet i liberalism och socialsim.
Högern talar om att det måste löna sig att arbeta men det finns en hög
arbetslöshet. Vänstern betonar respekten för ersättningsnivåer och rätt till
jobb men det finns diskriminering.
Politik från höger och vänster tolererar ett mångkulturellt medborgarskap men
det finns alltid gränser när man vill använda våld för att protestera. Det finns
även en gräns mot grupper som missbrukar demokratin för att inskränka individens
frihet och demokrati i kulturgruppen.
Ett mångkulturellt medborgarskap är en fråga som är komplicerad och som ska få
en politisk debatt på grund av vad som händer i Frankrike. Det är bara politiska
lösningar som kan ge jämställdhet och man ska kämpa mot diskriminering men
aldrig med våld. Nästa val i Sverige kommer att bli spännande och det behövs en
ny politik som tar arbetslösheten på allvar. Det krävs en politik för att de
kulturella grupper som är marginaliserade ska få chansen att få jobb och att
bryta sitt utanförskap.
Ahmed Bouirda